Hoppa till sidans innehåll

Antivåldspolicy


Huskvarna Kyokushin Karates kontaktperson och referens inom Jönköpings Polisen , Stefan Gunnarsson, 036-30 90 00

 

 

Reviderad 2001-02-08

Tryckt 2002-03-12. Upplaga 5. 100 exemplar

 

© Huskvarna Kyokushin Karate 1998-2002

 

Antivålds Policy

BAKGRUND

 

Med tanke på det sätt som karate ibland felaktigt speglas i vårt samhälle & media, framförallt i samband med olika våldsincidenter.

 

 

Vi i HKK vill aktivt jobba för ett samhälle utan våld & lära människor karatens verkliga värderingar.

 

FÖREBYGGANDE & AKTIV HANDLING

 

       •Klubben HKK kommer årligen/terminsvis att inbjuda polisen för att informera och diskutera våldssituationen idag, samt nödvärn och konflikt- hantering i samband med medlemmarens utbildning i självförsvar.

       •Dessa sammankomster, med polisen, är för klubbens medlemmar obligatoriska.

 

      •Den enskilde medlemmen skall efter detta ha kunskap om och insikt i nödvärnslagen.

  

  • Instruktörerna i HKK skall ha regelbundna intern utbildningar där språkbruk och tekniker diskuteras.

 

  • Klubbens medlemsregister är öppet för polis och myndigheter i de fall de önskar.

 

  • Om konfrontation uppstår skall medlemmen veta att; ” bättre fly än illa fäkta ”.

En karateka går aldrig till attack , varken psykiskt eller fysiskt (vare sig i ord eller i handling).

 

  • Om en/flera medlemmar bevisligen har brukat våld utanför dojon, då i angripande syfte, innebär detta ett brott mot den överens-

kommelse hon/han har med klubben. Medlemmen varnas och beläggs med träningsförbud, kontakt med föräldrarna tas, samt anmälan till SBF/RF för yrkande om anmälning och uteslutning.

 

  • De föräldrar vars ungdomar tränar hos HKK skall känna trygghet och veta att vi jobbar för fostran, etik och moral.

 

 

  1. Ändamål

Klubben är en ideell opolitisk förening, som bedriver träning i den av SBF administrerade budoarten Karate. Klubben vill engagera flera ungdomar i föreningslivet och därigenom främja deras demokratiska fostran, och medverka till att barn och ungdomar får en meningsfull fritid. Klubben vill medverka till att främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper och olika kön.

 

  1. Organisation

Årsmötet är klubbens högsta beslutande organ.

Styrelsen är årsmötets verkställande organ, som även skall se till att klubbens stadgar efterlevs.

Medlem är den som efter antagandet betalat sin medlemsavgift.

 

  1. Medlemskap

Medlem väljs av styrelsen.Medlemskap är ej giltigt förrän fastställd avgift erlagts.

 

  1. Medlems skyldighet

Medlem skall känna till klubbens stadgar, antivålds policy och bestämmelser. Samt vara medveten att brott mot dessa och mot klubbens anda och idé, liksom ett utanför klubben ovärdigt uppträdande eller brottsligt förfarande medför uteslutning.

 

  1. Styrelemedlem och aktiv tränare

Styrelsemedlem och aktiv tränare betalar ingen träningsavgift utan är befriad därifrån.

 

  1. Medlemskort

Medlemskort skall genom kassörens försorg tillställas medlem som erlagt stadgade avgifter.

 

  1. Rösträtt

Rösträtt tillkommer medlem som erlagt beslutade avgifter. Rösträttsålder är lägst 15 år fyllda.

 

  1. Ordföranden

Ordföranden är klubbens officiella representant. Han/hon leder styrelsens förhandlingar och övervakar stadgarnas efterlevande. Han/hon tecknar jämte kassören klubbens firma.

 

 

  1. Dagordning vid årsmötet
    1. Fråga om mötets behöriga utlysande.

    2. Val av ordförande samt val av sekreterare vid mötet.

    3. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet.

    4. Uppläsning av styrelsens verksamhetsberättelse.

    5. Uppläsning av revisorernas berättelse.

    6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser

Ansvarsfrihet ges dels för verksamheten dels beträffande den ekonomiska förvaltningen.

  1.  
    1. Val av ordföranden, tillika styrelsens ordförande i två år. Val av kassör i två år.

Val av sekreterare i ett år. Val av två revisorer i ett år

  1.  
    1. Fastställande av avgifter.

 

  1. Verksamhetsår, räkenskapsår, revision

Verksamhetsåret och räkenskapsåret omfattar kalenderåret. Räkenskaperna, ev. matriklar, verksamhetsberättelsen, styrelseprotokollen jämte andra för revisionen nödvändiga handlingar tillhandahålls revisorerna senast 14 dagar före ordinarie årsmöte.

 

  1. Träningen

Träningen skall inte bedrivas mot varandra utan med varandra. Planering och uppläggning av träningen skall göras gemensamt av tränaren och styrelsen. I dojon (träningslokalen) är det tränaren som bestämmer. Träningen skall bedrivas i en god anda och kamratskap.

 

  1. Adjungerande

Tränaren skall vara adjungerad i styrelsen utan rösträtt.

 

  1. Hedersmedlem

Hedersmedlem är han/hon som på ett eller annat sätt gjort mycket för klubben eller har varit medlem en längre tid. Hedersmedlem utses vid årsmötet.

REI-HO

Etikett

ALLMÄNT

 

En bestämd etikett är av största vikt för umgänge människor emellan. På så vis visar vi att våra intentioner är goda och ett hälsosamt klimat råder mellan människor. Att

 

 

respektera sina med- människor gör att alla trivs och känner ett värde. I japansk kampkonst finns alltid en utvecklad mer eller mindre formell etikett. Den har sina rötter i kinesisk konfucianism. Ur denna filosofi har den hierarkiska relationen mellan senior och junior utvecklats. På så sätt respekteras den äldres erfarenhet och engagemang. Men trots denna ordning har både junior och senior skyldighet att visa sin respekt och hälsa. Då kan båda mötas och skiljas utan att nonchalera eller förödmjuka den andre.

 

Genom att alltid följa en etikett behåller konsten sin ursprungliga inriktning och hamnar inte på villovägar. Den blir på så vis en viktig del i fostra för att bygga en stark karaktär.

 

SENIOR - JUNIOR

Förhållandet i relationen avgörs i första hand av vem som började träna först, i andra hand vilken grad vederbörande har och i tredje hand vilken som är äldst. Det blir på så vis lite komplicerat i bland. Om man inget annat vet kan gradförhållandet vara en riktlinje.

Junior hälsar alltid först.

Normalt hälsas senior med stående bugning (junior djupare än senior) men även handskakning med båda händer förekommer (speciellt vid tacksamhet). På samma sätt mottager junior alltid med båda händer från senior (t.ex. dryck eller presenter). ”OSU” (från Osu-no-seishin) används som hälsningsord av såväl junior som senior i betydelsen ”Goddag, Adjö, Ja, Nej, Ursäkta mej osv.”.

När en senior kommer in i dojo’n reser sig alltid junior och hälsar.

 

DOJO

När en Dojo beträds eller lämnas görs alltid två stående hälsningar. En mot fondväggen och en mot seniorer och träningskamrater.

Under träning hålls händerna alltid i färdigposition och inte på höfterna. Sittande positioner är Seiza eller med benen korsade framför kroppen, aldrig halvliggande eller mot väggen

Före och efter alla par övningar hälsar alltid de tränande på varandra.

Kommer man sent till träningen sätter man sig i seiza vänd mot väggen vid ingången och väntar på instruktörens signal att delta i träningen.

Undvik att gå framför dina seniorer när ni är uppställda i led. Gå bakom och i mellan leden.

Vid alla uppställningar står alltid senior närmast Shinzen respektive Joseki (se ordlista).

DOJO KUN

Tränings ed

 

 

Dojo kun kan översättas ”tränings ed”. Den berättar för oss vi ska förhålla oss till våra medmänniskor och vår träning. Dojo Kun nedtecknades av Sosai

 

Mas. Oyama och Eiji Yoshikawa, författare till ”Musashi”, romanen om Japans mest kända samurai´s liv och bedrifter, Miyamoto Musashi.

Dojo betyder plats/väg, en plats där man tränar sin väg, Do.

 

Vi skall träna vår kropp och själ för en fast och orubblig vilja

·

Vi skall noga studera kampkonstens innersta väsen för att påpassligt och rådsnabbt reagera när behövs

·

Vi skall med en sann och okuvlig karaktär fostra självbehärskningens sinnelag

·

Vi skall vinnlägga oss om höviskhet, respektera våra seniorer och avhålla oss från ett våldsamt beteende

·

Vi skall vörda vår personliga övertygelse och inte glömma ödmjukhetens dygd

·

Vi skall förhöja vår visdom och styrka för att inte fela i händelse av en konfrontation

·

Vi skall hela vårt liv fortsätta att öva karatens principer, och därigenom fullborda den Yttersta Sanningens väg

BUDO

Kampens väg

 

 

Svenska Budoförbundet inrymmer flertalet av de österländska kampkonsterna (utom judo och taekwondo, som har egna förbund). Ordet budo är det japanska

 

 samlingsnamnet för kampkonsterna, men redan när man försöker översätta detta begrepp märks skillnaden mot västerländska idrotter tydligt.

 

Termen består av två ord. Det första är bu, som brukar översättas krig eller strid, men som skrivs med ett tecken vilket inrymmer symbolerna för att stoppa och hillebard. Sålunda ska det helst tolkas som: ”använd inte hillebarden”, alltså en väg bort från striden.

 

Det andra tecknet, do, är ännu mer komplext. Enkelt kan det översättas till ”väg” men då inbegrips hela den österländska tradition som ser denna väg som en livslång promenad mot insikt och vad vi i väst skulle kalla självförverkligande.

Skrivtecknet, som är återgivet här bredvid i friare kalligrafisk stil, har två delar - huvud och ett hejdat steg. Man ska stanna upp i sin promenad och begrunda vart stegen bär, vart vandringen leder.

 

ammantaget kan alltså budo översättas som ”vägen bort från striden”. Detta ideal märks också i att de grund läggande teknikerna i samtliga budoarter är defensiva -

S

 

de förutsätter att man utsätts för ett angrepp. Denna väg ska inte bara göra striden om intet, utan också i den processen leda till insikter som har värde långt utanför kampsporternas arenor. De huvud sakliga källorna till budons filosofi kan sägas vara tre, allihop med i huvudsak kinesiskt ursprung: konfucianismen, den tanke- tradition som i huvudsak behandlar hur människor bör fungera tillsammans, taoismen, som mera handlar om hur individen ska förhålla sig till världen och dess villkor, samt zen, som med rötterna i buddhismen lär ut metoder för att nå sinnesfrid. Vi har inte plats här för att närmare gå in på dessa ting, men det bör betonas att i österländsk mening är en livsfilosofi halv om den bara är teori - den måste också praktiseras, bli till handling.

 

Handgripligheten märks tydligt hos zen munken, som pendlar obekymrat mellan djup- sinnig kontemplation och vad som närmast verkar vara practical jokes - där gapskrattet förvisso inte är tabu. Den märks också i samurajernas logik, som exempelvis kommer till uttryck hos deras mest namnkunniga representant Miyamoto Musashi, när han utifrån resonemang om tomheten och hela världsordningens grunder sluter sig till bästa knep för att besegra fiender i svärdsdueller. Denna handgriplighet är också tydlig i modern budoträning, där kraftfulla kamp-tekniker utförs under högljudda strids vrål, men under full kontroll och med ideligen ombytta roller, av utövare som framför allt uppskattar hur träningen gör deras sinnen både fridsamma och skärpta.

 

Stefan Stenudd, SBF Hemsida1998 8

BROTTSBALKEN

Kap. 24. §1, 2, 4, 5

NÖDVÄRNSFALLEN 1 §

Gärning som någon begår i nödvärn skall icke medföra ansvar. I nödvärn handlar den som söker:

avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.

betvinga den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtages på bar gärning.

hindra någon att olovligen intränga i rum, hus, gård eller fartyg, eller från rum, hus, gård eller fartyg avlägsna någon, som inträngt olovligen eller, om det är bostad eljest vägrar att på tillsägelse lämna denna,

allt såvitt ej handlingen med hänsyn till angreppets beskaffenhet och det angripnas betydelse är uppenbart oförsvarligt.

 

LAGA BEFOGENHET 2 §

 

Rymmer den som är intagen i kriminalvårdsanstalt eller som är häktad, anhållen eller annars berövad friheten eller sätter han sig med våld eller hot om våld till motvärn eller gör han på annat sätt motstånd mot någon under vars upp- sikt han står, då denne skall hålla honom till ordningen, får det våld brukas som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt för att rymningen skall hindras eller ordningen upprätthållas. Detsamma skall gälla, om någon annan än som nu har nämnts gör motstånd i ett sådant fall.

 

Om rätt för polismän och viss annan personal att bruka våld finns i övrigt föreskrifter i polislagen (1984:387).

 

I fall då någon enligt första stycket eller enligt polislagen har rätt att bruka våld har var och en som kommer honom till hjälp samma rätt.

 

NÖD 4 §

 

Den som i annat fall än förut i detta kapitel är sagt, för att avvärja fara för liv eller hälsa, rädda värdefull egendom eller av annan sådan orsak, handlar i nöd skall och vara fri från ansvar, om gärningen med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna övrigt måste anses försvarligt.

 

EXCESS 5 §

 

Har någon i fall som avses i 1 - 4 § gjort större våld eller svårare skada än i varje fall är medgivet, skall han likväl ej dömas till ansvar, såframt omständigheterna vara sådana att han svårligen kunde besinna sig. Finnes gärningen brottslig, må dömas till lindrigare

straff än för brottet eljest är stadgat. 9

FÖRKLARING

Av lagtexten

 

 

 

Det vi i dagligt tal kallar självförsvar heter i lagtexten nödvärn. Nödvärn behandlas i Brottsbalkens 24 kapitel, §1

 

Gärning som någon begår i nödvärn skall icke medföra ansvar. I nödvärn handlar den som söker:

avvärja ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. betvinga den som med våld eller hot om våld, eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.

hindra att någon olovligen intränga i rum, hus, gård eller fartyg, eller från rum, hus, gård eller fartyg avlägsna någon som inträngt olovligen, eller om det är bostad eljest vägrar att på tillsägelse lämna denna.

Att såvitt ej handlingen med hänsyn till angreppets beskaffenhet och det angripnas betydelse är uppenbart o försvarbart.

Det kan vara svårt att förstå innebörden av en lagtext. Man kan enklare uttrycka rätten till nödvärn på följande sätt:

 

Tre villkor för nödvärnsrätt

  1. Det skall föreligga ett angrepp/hot
  2. Det skall vara aktuellt

  3. Försvaret skall vara nödvändigt

 

Alla tre villkoren måste vara uppfyllda för att rätt till nödvärn skall föreligga.

 

Förklaring av lagtexten

Påbörjat innebär att angreppet pågår, slaget, sparken eller tillhygget är på väg mot målet, handen är på väg gripa eller har redan gripit tag. Det är även påbörjat när angriparen klart är på väg mot offret.

 

Överhängande innebär att angreppet inte har påbörjats men det är mycket närstående i både tid och rum. Tex angriparen hotar att angripa och är så nära att han har möjlighet att sätta hotet i verket. Det måste även uppfattas som troligt att angriparen menar troligt med hotet.

 

Brottsligt angrepp innebär att det finns ett uppsåt och att fängelse kan följa på gärningen. En ofrivillig ”knuff” utan uppsåt föranleder ej rätt till nödvärn.

 

Person innebär att vilken person som helst. Det kan vara en själv eller annan person. Om någon blir angripen och har rätt till nödvärn, har var och en som kommer till hjälp samma nödvärnsrätt.

FÖRKLARING

Av lagtexten

 

 

Egendom innebär all egendom oavsett vem som äger egendomen. Man kan dock inte hindra någon att angripa sin egen egendom med stöd av nödvärn.

 

Bar gärning innebär att man måste se tillgreppet. Nödvärn gäller bara i direkt anslutning i tid till bar gärning.

 

Rum, hus, gård och fartyg, anses som en fullständig uppräkning av samtliga utrymmen och platser, t.ex. bil, tält, husvagn. Gård behöver ej vara inhägnad.

 

Hindra någon att olovligen intränga i hus innebär att man har rätt att stoppa någon som vill in på området eller i lokalen om man vet att han/hon inte får vistas där av någon orsak.

 

Från rum, hus, gård eller fartyg avlägsna innebär att man får avlägsna (avhysa) den som man vet har tagit sig in på området eller i lokalen olovligen.

 

Bostad innebär att man bor, sover, vistas på denna plats. Det kan vara ett eller flera rum, ett tält, husvagn eller annan plats där man tillfälligt bor. Man måste bo lagligt. Man behöver inte ha ett hyreskontrakt för att det skall räknas som bostad. Då det gäller bostad har man rätt att avlägsna en person oavsett om han/hon är där lovligen eller olovligen om han vägrar att gå när man säger till.

 

Angreppets beskaffenhet innebär det sätt som angreppet utförs på och hur kraftigt det är och om det är med tillhyggen eller vapen.

 

Det angripnas betydelse innebär hur betydelsefullt (värdefullt) det angripna är. Är det en människa finns det givetvis ingen begränsning av hur värdefull han/hon är. När det gäller egendom, materiella ting får man använda betydligt mindre våld i nödvärn än när det gäller försvar av en eller flera människor.

 

 

PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Proportionalitetsprincipen innebär att angrepp och försvar måste stå i rimlig proportion till varandra. Ju mer våld som används i angreppet ju mer våld kan krävas för att klara ett försvar. Man har inte rätt till nödvärn längre än angreppet pågår. Då angreppet upphör, upphör även rätten till nödvärn. Man bör utgå från att använda så lite våld som möjligt och ändå uppnå målet att avvärja angreppet.

 

 

ETISKA NORMER

Inom Svenska Budoförbundet

 

§ 54 SYFTE

 

  1. Dessa normer avser att skapa förståelse och respekt för de etiska riktlinjer, som skall ligga till grunden för all utövning av Budosporterna inom förbundet. Allt utövande av Budo skall ske i en anda av gott samförstånd och respekt mellan deltagarna.

Normerna utgör därjämte ett led i den sociala och moraliska fostran, som är ett av idrottsrörelsens grundläggande ideal och avser att bidraga till kampen mot våld inom och utom idrotten.

 

§ 55 TILLÄMPNINGSOMRÅDEN

 

  1. Gäller för samtliga utövare, instruktörer och ledare i Svenska Budoförbundet.

  2. Vid anlitande av utländska instruktörer, vars värderingar och tekniker avviker från de svenska normerna, skall dessa instruktörer upplysas om vad som gäller för de Svenska förhållanden och föreskrivas att i undervisningen och instruktion hålla sig inom ramen för de här angivna reglerna.

 

§ 56 ANSVAR

 

Föreningen skall av vederbörande Budoarts sektionsstyrelse ha godkänd eller godtagbar instruktör.

 

  1. Instruktören och ledare bör ansvaret för att instruktion, träning och övrig utbildning sker i enlighet med förbundets regler och normer. Det åligger varje instruktör och ledare att följa utvecklingen inom sin Budosport, att med uppmärksamhet och fasthet tillse att utövarna följer sporternas regler och normer. Brott mot dessa skall omedelbart påtalas, så att den enskilde utövaren erhåller klara direktiv om gällande regler.

 

  1. Det åligger instruktörer och ledare, som undervisar i självförsvar att informera om gällande rätt till nödvärn.

 

  1. Instruktörer och ledare skall i sin utbildning sträva efter att följa de framsteg som sker inom idrottslig forskning och utveckling.

ETISKA NORMER

Inom Svenska Budoförbundet

 

§ 57 INSTRUKTION OCH TRÄNING

 

  1. Instruktören / ledaren skall vara ett föredöme inom sin Budoart och lära eleverna ett sportsligt uppträdande såväl inom som utom träningslokalen.

 

Vid undervisning skall instruktören :

 

Lära ut enbart tekniker och grepp som är tillåtna inom Budosporterna Noggrant välja de tekniker och grepp som är anpassade till elevernas färdighet, ålder och utveckling.

 

Instruktören får icke:

 

Undervisa i förbjudna tekniker eller i användning av otillåtna redskap, Använda förråande eller nedsättande metoder eller tekniker,

Utöva eller lära ut i övrigt olämpliga tekniker,

Tala nedsättande om eller på andra sätt förringa andra Budosporter.

 

§ 58 TÄVLING

 

  1. Vid tävling skall för varje Budoart gällande tävlingsregler noggrant följas.

 

§ 59 MARKNADSFÖRlNG

 

  1. All marknadsföring inklusive uppvisning av budosport skall vara vederhäftig, saklig och sanningsenlig.

 

Det åligger alla, att vid marknadsföring iakttaga god sportslig sed och vid kontakt med allmänhet, myndighet och massmedia främja Budosporternas anseende och goda rykte.

 

§ 60 TILLSYN OCH EFTERLEVNAD

 

Det åligger förbunds -, sektions -, distrikts -, och föreningsstyrelser att övervaka så att dessa regler följs.

 

SVENSKA BUDOFÖRBUNDET HUYUDSTYRELSEN

 

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt.

 

Fysisk utveckling

I

 

drott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar

kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

 

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

 

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande. I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

 

Social utveckling

I

 

drott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De

lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna far de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

 

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är

utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv. Det finns således mycket som är bra med idrotten....

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

BRA I IDROTT OCH BRA IDROTT

Bilaga till RF´s stadgar

 

 

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, fa möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar,

oavsett ålder och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

 

Fostran

I

 

drottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt.

Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

 

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

 

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent

regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

 

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare

och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

 

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer

med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

 

 

 

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra

kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

 

Ideellt engagemang

Iidrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde.

Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället.. Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

 

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn. Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och

ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.

 

O(LyRdelDsenLaIntSagTenAav Riksidrotts mötet i november l995)

Japanska termer

Joseki Övre sätet ( till höger, den 2:a viktigaste väggen )

Karate Tom Hand

Karateka Karate utövare

Kyokushin Den Yttersta Sanningen

Masutatsu Oyama Kyokushin Karates grundare, 1923-1994 Osu Hälsningsord, Ja, Nej, Ursäkta mig osv.

Osu-no-Seichin Kyokushin Karates ”ordspråk”, betyder ”viljan till tålmodighet” Seiza Meditativ sittande ställning

Shinzen/Shinden/Shomen Fondvägg/Hedersvägg ( främre väggen )

 

HKK Huskvarna Kyokushin Karate

RF Riksidrottsförbundet

SBF Svenska Bud1o 6Förbundet

 

 

Postadress:
Huskvarna Kyokushin KK - Budo och Kampsport
Huskvarna Kyokushin Karate, Stationsgatan 24
56133 Huskvarna

Besöksadress:
Huskvarna Kyokushin Karate, Stationsgatan 24
56133 Huskvarna

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: This is a mailto link

Se all info